Vilken konstinramning som är lämplig bestäms av objektet som ska ramas in. Behöver man skydda objektet bakom glas eller inte?
-> En oljemålning, akrylmålning eller målning på canvas behöver vanligen inte skyddas bakom glas.
-> En karta eller mindre dyrbar plansch kan man ibland klistra upp på foamboard. Den blir då fint platt och om det är en karta så kan man sticka nålar i den!
-> En matta, en tröja, ett broderi eller en docka vill man vanligen skydda bakom glas, men inte alltid.
-> Konstverk på papper – t.ex. en akvarell, en värdefull karta, en plansch, en litografi, en teckning, etc. bör man alltid rama in bakom glas.
Målning på canvas
En oljemålning eller akrylmålning är vanligen målad på en duk.
Ibland är den lös och måste först spännas upp på en kilram. För mindre målningar kan det ibland räcka med en enklare spännram. Ofta om det inte är bråttom, så brukar vi på Sollentuna Ram göra detta i två steg. Först så spänner vi upp målningen och sedan återkommer kunden och väljer ram till den uppspända målningen. Det är då lättare att se hur det kommer att bli. Man kan naturligtvis också välja att hänga upp den nyuppspända målningen utan ram hemma.
En tavla som inte behöver glas kan ramas i med en lite djupare ramlist som täcker sidan snyggt. Ett alternativ är en L-list som innebär ett litet avstånd till tavlan. Om man även vill kunna se tavlans sidor, så är detta ett bra alternativ.
Dessutom finns lösningen kantlist, ibland kallad genilist, som egentligen är en enkel trälist som spikas fast på sidorna. Det är en lösning som många konstnärer själva använt för att enkelt och billigt få en inramning av tavlan.
Inramning bakom glas
En enkel plansch eller reproduktion brukar ibland ramas in direkt mot glas. Det innebär att den automatiskt blir plan och att färg som den är tryckt med är tillräckligt fast för att inte fastna i glaset. En reproduktion av en känd oljemålning kan dessutom bli mer lik originalet om den saknar passepartout.
Andra föremål som mattor, tröjor, halsdukar och broderier brukar vi oftast också rama in direkt mot glas, eftersom risken att de fastnar mot glaset är liten.
Inramning bakom glas med avstånd
En teckning, akvarell, litografi, gammal karta eller ett fotografi bör vara bakom glas, men med ett avstånd till glaset. Detta avstånd skapar man vanligen genom att använda passepartout eller distanslist.
Man brukar först välja om man vill ha passepartout eller distanslist. Vid friläggning väljer man både bakgrund och vanligen distanslist. Det finns många färger och varianter att välja på. I de flesta fall vill man ha något som kompletterar originalet på ett lite fint sätt.
Varianter i form av dubbel passepartout, upphöjd passepartout, extra tjock passepartout, v-grove. Man kan läsa mer om passepartouer på engelska.
Enligt British Museums video så brukar de ha ett avstånd på 5mm från kanten av färgen i en litografi till passepartouen. Vi brukar oftast ha ungefär 1cm och med även använda en passepartoutbredd på allt från 3cm till 10 eller mer, beroende på verket. Nedre sidan av passepartouen bör vara ungefär 25% mer än övriga sidor, men att lägga till 1cm extra nere brukar fungera utmärkt.
Istället för passepartout kan man i vissa fall välja att bara ha en distanslist, vilket gör att inramningen ser ut lite som ett vitrinskåp. Detta passar även om man ska rama in olika föremål eller om tycker att passepartouen stör.
Frilagd inramning bakom glas med avstånd
Ibland när originalet är målat ända ut i kanten, eller om konstnären har skapat en riven kant som man vill se, så kan man rama in målningen som friglagd.
En friläggning görs med långfibriga rispappersremsor som limmas mot baksidan av verket med metylcellulosaklister och därefter träs via öppningar i underliggande pappret för att sedan klistras fast mot baksidan av underliggande pappret. Vanligen brukar vi ha ungefär 2,5cm avstånd från kanten till falsen (ramens innerkant).
Olika glas
Slutligen väljer man glas. Vanligt tavelglas brukar vara standardlösningen. Konstglas väljer man om man vill slippa reflexer och ha tavlan mer UV-skyddad. Plexiglas brukar vi använda om storleken överstiger en kvadratmeter.
Samtidigt är utbudet av olika glas ganska stort, även om skillnaden mellan varianterna är försumbar. Sollentuna Ram använder oftast TrueVue UV70.
En prisfråga – så hur får man en bra och billig konstinramning?
Ett sätt är att köpa en standardram. På Ikea, Bauhaus, Clas Ohlson, m.fl. så kan man köpa standardramar som inte kostar skjortan. Problemet är att dessa ramar ibland är kvalitetsramar och ibland inte. Så hur kan man se vad som är bra?
En ram bör vara av trä eller stadig metall och glaset bör vara av glas. Ramar gjorda av packat papper eller plast och med olika varianter av tunt plastglas är värdelösa, anser jag. Urvalet av standardramar är alltid begränsat, så därför har vi inga sådana på Sollentuna Ram (förutom A6!).
På samma sätt som träramar, så kan metallramar ibland bestå av gedigna ramlister som skruvas ihop eller av tunna plåtlister som knappt håller ihop det hela.
Det klokaste kan vara att köpa en fin träram på loppis eller second hand och sedan besöka oss. Då kan vi ofta minska ramen så den passar, skära till rätt glas eller anpassa en passepartout. Resultatet blir en jättefin kvalitetsinramning, utan att det blir för dyrt. Att återanvända egna, gamla ramar eller välja bland våra begagnade är ett annat sätt att få en snygg ram billigt.
Hos Sollentuna Ram ger vi alltid ett totalpris, så det är enkelt att avgöra vad som passar!